Fedras kärlek är Sarah Kanes andra pjäs. Den är baserad på Senecas Fedra som i sin tur är baserad på Euripides Hippolytos. Sarah Kane läste bara Senecas version, och det endast en gång innan hon skrev sin pjäs. Hon ville att Fedras kärlek skulle vara helt fristående och förstås endast utifrån sig själv.
Grundstommen i pjäsen är densamma som i de andra pjäserna: Fedra förälskar sig i sin styvson och då han inte vill ha henne anklagar hon honom för våldtäkt. Därefter tar Fedra livet av sig. Hippolytos dör på grund av det brott han blir anklagad för.
Fedras kärlek skiljer sig dock från föregångaren på otaliga punkter. Senecas Hippolytos är en tapper krigare, hans ideal är mannamod och skicklighet. Det som kännetecknar Sarah Kanes Hippolytos är självhat och likgiltighet. Han kväver sig själv i orgier av sex och skräpmat, vilket inte ger honom någon njutning överhuvudtaget. Kane menade att hennes Hippolytos är renare och mer attraktiv därför att han är totalt ärlig. Han hatar sig själv, allt och alla runtomkring sig. Hans handlingar är ett ärligt utövande av detta självhat. Men det finns en längtan hos honom efter en glimt av något som ger hans liv en mening.
Hippolytos och Fedra är varandras motpoler i hur de bemöter kärleken. Hippolytos förnekar dess existens, för honom är den kärlek han möter liksom den religion han möter: lögn och hyckleri. För Fedra är kärleken det absoluta värdet, det som hon offrar allt för och till och med är beredd att dö för.
Nina Jeppsson
Läs en längre artikel om Sarah Kane och Fedras kärlek!
Högerklicka här och välj "spara mål som" för att ladda ner artikeln som pdf-fil.
